Rosenborgs Säteri

Nästan längst ned på Värmlandsnäs med bara någon kilometer till Vänerns enorma vattenyta ligger Rosenborgs säteri. Här finns det gott om ek och om höstarna kan de 50 suggorna mumsa i sig ekollon på väg ut till de vidsträckta betesmarkerna utanför stallet. –Vi blev med KRAV-grisar 2016, berättar Anders Håkansson.

-Det var jag som tjatade mig till det, säger Tehres. Jag ville så gärna ha grisar igen, och det skulle absolut vara KRAV-grisar. Och det har jag inte ångrat en sekund. Tehres och Anders har haft konventionell uppfödning av smågrisar och slaktgrisar i 20-25 år innan de, efter flera års uppehåll, började med KRAV-grisar. -Det är så roligt att se grisarna nu när de kan göra som de själva vill. De små är så lekfulla och busiga och det finns ett sådant lugn bland de äldre djuren, säger Anders som aldrig skulle kunna tänka sig att ha konventionell produktion igen.

-Aldrig, säger Tehres med eftertryck. På Rosenborg kan grisarna gå ut och in som de själva vill, även på vintern fast då är grönbetet ersatt med ett lite mindre skogsbete. Anders och Tehres köper in dräktiga gyltor från en så kallad serobesättning – som är fri från flera annars vanliga grissjukdomar. Det gör att grisarna på Rosenborg är sällsynt friska.

-Det är inte ovanligt att vi har 12 avvanda smågrisar per sugga och grisning, säger Tehres. När smågrisarna levereras till Mattias Eklund och Lars Johansson för slutuppfödning i Ekobolagets nybyggda stall på andra sidan Vänern har grisarna hunnit bli 11 veckor. Då har de fått gå tillsammans med sin mamma och med andra smågrisar och deras mammor i minst 6 veckor. Alla smågrisar från samma omgång, totalt närmare 150 stycken som alltså varit tillsammans ända sedan de var riktigt små, transporteras därefter till Ekobolaget där de får fortsätta att leva tillsammans i stora halmade stallar med grönbete och terrass.

-Det känns väldigt bra, säger Tehres som vet att hennes grisar därmed får leva riktiga grisliv under alla sina dagar.